Marknadseffekter – kort sikt

Invasionen av Ukraina möttes föga förvånande av minskad riskaptit. När så sker faller börser, kreditmarknader och normalt sett sjunker marknadsräntor. En effekt i den räntebärande delen av portföljen blir då att värdet på säkra räntepapper stiger, särskilt om de har lång duration då detta kassaflöde blir mer värt. Kapital rör sig mot stora likvida marknadsplatser vilket leder till att stora valutor likt amerikanska dollar och euro stärks gentemot mindre valutor såsom den svenska kronan. Dessa kapitalflöden leder till att större aktie och kreditmarknader tenderar att förlora mindre i värde relativt mer perifera marknader

Det är även möjligt att det inom vissa marknader kan uppstå en likviditetsbrist där handel och prissättning kan försvåras. Detta fenomen uppstod senast under utbrottet av Covid-19 där marknaden för bland annat nordiska företagsobligationer med lägre kreditvärdighet under en period slutade att fungera och flera fonder därav inte kunde hantera sin dagliga likviditet.

Trots kraftiga rörelser på finansmarknaderna har det ännu inte varit tal om ett fritt fall, Stockholmbörsen föll exempelvis cirka 3% under gårdagen, vilket talar för att en del av händelseförloppet varit inprisat. Klart kraftigare rörelser var det då på den ryska börsen (-33%) och för den ryska valutan rubeln.

Marknadseffekter – lång sikt

Historiskt har krigsutbrott, naturkatastrofer och liknande händelser skapat en relativt kraftig men inte särskilt långvarig effekt på finansmarknaderna. I en studie av Deutsche Bank har amerikanska börsen S&P 500 i snitt stigit med 7,7% sex månader efter en kris brutit ut och med 13% ett år efter det att en kris brutit ut (se nedan).

I detta fall kan energiförsörjningen i Europa hotas under en längre tid, vilket kan ha en negativ inverkan på världsekonomin. De redan höga energipriser vi sett riskerar stiga ytterligare vilket kan ge avtryck på den ekonomiska tillväxten. Vidare kan sanktioner och eventuella motreaktioner från rysk sida dämpa tillväxten på längre sikt. Det är dessutom just nu högst oklart hur kriget i Ukraina kan utvecklas och huruvida det kan eskalera ytterligare.

Allokering och rebalansering

Det är i osäkra tider som vikten av långsiktigt strategisk allokering diversifierad mot flera marknader och tillgångsslag är extra viktigt. Även om det är svårt att skydda sig mot extremscenarion så bidrar diversifiering till att minska risken mot händelser som påverkar enskilda marknader eller geografiska områden. Att sprida sina risker till och inom tillgångsslagen tenderar att över tid generera en bättre riskjusterad avkastning.

Ett exempel är att inte ha för stor andel svenska aktier, då det är en liten marknad i periferin med en valuta som tenderar att försvagas, utan att i stället ha en mer global exponering i aktieportföljen. Alternativa kassaflöden som inte är direkt knutna till aktierisk är också en styrka i portföljen i dessa tider. Hyresintäkter, skogsavverkning eller kontrakterade intäkter infrastrukturtillgångar är exempel på kassaflöden som i mindre utsträckning är påverkade av svängningarna på de finansiella marknaderna.

Rebalansering är ett enkelt och användbart verktyg att hantera den löpande allokeringen i portföljen. Strategin tvingar kapitalägaren att göra tvärt emot vad som känns rätt intuitivt, vilket ofta är en god affär. Vissa av er har byggt upp en kudde efter flera goda år och då kan det krävas ett kraftigare fall för att utlösa en rebalansering, medan för vissa av er kan det vara dags att vikta tillbaka till normalportföljen. COINs angreppsätt kring rebalansering är inte tänkt att fånga kortsiktiga fluktuationer, utan mer större långsiktiga skiften i marknaden som leder till att kapitalägarens risk och avkastningsprofil inte längre överensstämmer med vad som beslutats.

Tveka inte att höra av er vid frågor och funderingar!

COIN