Historiska data och fortsatt växande investeringsbehov i infrastruktur visar på tydliga fördelar att addera infrastruktur i investeringsportföljen. Tillgångsslaget infrastruktur har historiskt varit reserverad för de största institutionella investerarna men har de senaste åren sett en kraftig tillväxt med ett allt bredare utbud av investeringsalternativ. Infrastruktur kan erbjuda exponering mot investeringar med typiskt sett höga inträdesbarriärer och som uppvisar låg volatilitet och stabila kassaflöden.

COIN arbetar löpande med att analysera tillgångsslag och de investeringsalternativ som står till buds för institutionella investerare. I denna korta sammanfattning tänkte vi belysa tillgångsslaget infrastruktur, de attraktiva egenskaper tillgångsslaget erbjuder men även ett kortare resonemang kring skillnader som finns inom tillgångsslaget.

Definitionsmässigt avser infrastruktur de nätverk och system som förser ett samhälle med vitala tjänster, möjliggör ekonomisk aktivitet och transport av varor, vatten, energi, data och människor.

Detta inkluderar bland annat allmännyttiga bolag/”utilites” (nätverk för el, gas och vatten), förnyelsebar energi (sol, vind och vattenkraft), transport (hamnar, flygplatser, vägar, järnvägar), data (master, datacenter, fiber) och social infrastruktur (sjukhus, skolor, vårdhem).

Gemensamt för alla är att det oftast rör sig om kapitalintensiva investeringar i monopolistiska marknader med låg variation i efterfrågan, lång operationell livstid och med stabila långsiktiga kassaflöden. Karaktären skiljer sig dock mellan olika typer av investeringar i infrastruktur varför man som investerare gör rätt i att först bilda sig en uppfattning om tillgångsslaget innan man går vidare och tittar på investeringsalternativ.

Fondmarknaden för infrastruktur (och även fastigheter) brukar delas upp i kategorierna Core, Value-Add och Opportunistic beroende på investeringarnas risknivå.  Här indikerar Core en lägre förväntad risk och avkastning medan Value-add samt Opportunistic indikerar stigande grad av förväntad risk och avkastning. Inför val av strategi och önskemål kring risk/avkastning ger detta en initial vägledning för att sortera fram den kategori som passar.

Tyvärr saknas en exakt definition av dessa kategorier varför kategoriseringen ibland används lite godtyckligt av fondförvaltare. Exempelvis borde olika fonder inom samma kategori ha relativt likvärdig förväntad avkastning men dessa kan skilja sig åt betydligt. Om alla hade samma sätt att definiera risk skulle man förvänta sig ett smalare spann av förväntade avkastningar. Som investerare bör man därför gräva djupare än den övergripande kategoriseringen för att förstå egenskaperna för den specifika investeringen.

De vanligaste attributen en förvaltare använder för att justera risk och avkastning är:

• Marknad: Sker investeringar i reglerade monopolistiska marknader, vilka sektorer är inkluderade.
• Prisrisk/Volymrisk: Sker investeringar i tillgångar där avkastningen är känslig mot volym- eller pris.
• Motpartsrisk: Vilka är köpare av det tillgångarna producerar, kreditrisk hos den/de som köper varierar.
• Belåning: I hur stor utsträckning används belåning för att finansiera köpen av tillgångarna.
• Projektrisk: Sker investeringar i befintliga tillgångar eller i tillgångar som ska byggas.
• Geografisk risk/politisk risk: Utvecklade gentemot omogna marknader.
• Utveckling: Är förväntad avkastning beroende av värdehöjande åtgärder.
• Avkastningskällor: Hur stor del av avkastning kommer från löpande intäkter gentemot värdeförändring.

Beroende på riskvilja kan du som investerare alltså välja att investera i infrastruktur som matchar förvaltarnas risk i dessa kategorier.

Vårt eget resonemang är att det från ett portföljkonstruktionsperspektiv är klokt att skapa en bred exponering mot tillgångsslaget med riskspridning över flera sektorer/geografier med fokus på stabila kassaflöden där graden av risktagande i övriga kategorier är begränsad. Genom detta angreppssätt skapas en bas i tillgångsslaget som över tid kan kompletteras med andra, potentiellt mer nischade/avkastningshöjande strategier.

Inför ett investeringsbeslut kvarstår även att jämföra och förstå övriga skillnader i det som erbjuds i allt från förvaltningsarvoden, inlåsning, historisk avkastning, hållbarhet med mera.

I vårt arbete med att undersöka infrastruktur som tillgångsslag och de investeringsalternativ som erbjuds kan vi konstatera att det som investerare finns goda skäl att addera tillgångsslaget infrastruktur i en investeringsportfölj. Historisk data visar på tydliga fördelar både avseende sänkt totalrisk samt god avkastning. Det finns även goda argument för att tillgångsslaget även framgent kommer erbjuda intressanta investeringsalternativ. Dels finns ett stort investeringsbehov framåt för att möta klimatutmaningar där energi- och transportsektorn behöver ställas om och samtidigt begränsat behov för enskilda stater att själva finansiera den omställningen i tillägg till andra investeringsbehov i grundläggande infrastruktur. Institutionellt kapital kan hjälpa till att fylla detta gap och i gengäld erbjuda investerare en attraktiv avkastning till låg risk.

Fondmarknaden har vuxit kraftigt och med den antalet olika investeringsstrategier. I dagens fondmarknad erbjuds allt från mycket nischade strategier inriktade mot enskilda sektorer till andra där avkastning är tänkt att komma från lyckade omställningar, normalt sett mer förknippat med tillgångsslaget private equity.

Som investerare behöver du alltså både veta vad du söker samt förstå om den strategi som erbjuds faktiskt motsvarar önskemålet vilket i sig är en uppgift som kräver både tid och kunskap.

Ta gärna kontakt med oss om du vill veta mer!

Jonas Lindgren, Head of Alternatives